Ja då har det redan gått en vecka sedan lilla Bettan flyttade- hon har bott kvar lite längre så att det passade bättre in med den nya "familjens" ledigheter. Här var mycket bus mellan Maja och Saga under de veckorna - nu undrar man vart allt ljud från valparna tagit vägen.

Tack snälla Nina för de fina fotona!1 Ser ut som Bettan har funnit sig väl tillrätta! Fotot i cykelkorgen påminner om mormor Nova i samma ålder som åkte med mig på både den ena och den andra turen i cykelkorg!

Rasmus hade dessutom sin första skolavslutning förra fredagen- jisses vad tiden går sanbbt. Igår hade dessutom jag och Martin varit gifta i 4 år!! En hel evighet enligt Viktor. Rasmus surade mest när vi ordnat barnvakt och gick ut och åt på resturang, för han ville ju faktiskt följa med och han kunde faktiskt uppföra sig mycket bra...det tror vi säkert att han kunde MEN nu ville vi ju gå själva.

För övrigt sitter magen där den ska- stor, otymplig och ivägen, får ta det lite lugnare så att blodtrycket ska må bra framöver också. Ska därför åka tåg i eftermiddag med killarna och  uträtta några ärenden, sedan ska vi lifta med Martin på hemvägen.

För några år sedan var en kille i 20 års åldern här med en karl som skulle hjälpa mig med en lammning. Killen blev kvar på gårdsplan med 2 hundar. När vi kom tillbaks frågade han vad detta var för ras för de var ju "skithäftiga", jo detta var västgötarna Nova och Alfa som slagit på charmoffensiven! När han kommit hem hade han sagt till sin mor att skulle han ha hund  i framtiden så skulle det vara en västgöte!! Västgöte?? visste han vad det var?? De hade nämligen Border Collie själva. Jo han hade ju träffat de två häftigaste hundarna i världen, så skulle han ha hund skulle han ha en sån, helst efter dessa. Vilken ära man kände när mamman senare berättade detta. Genom åren har vi skämtat om det inte är dax för en hund. Nu är det det!! Dock inte från oss men en västgöte är på G hem till denne kille!! Himla kul när våra små busfrön kan föra västgöten vidare till nya människor och den yngre generationen.....och gissar jag rätt så kommer vi att se mer av honom där vi minst anar det.

Lycka till Daniel!

/erika